1. Exposure to multidimensional learning and perceptions of patient capability – Interviews with persons living with type 2 diabetes.
Alma Dautovic
Objective
This study aimed to explore patients’ experiences of how to live a full life with type 2 diabetes and to identify their needs for learning and support within contemporary diabetes care.
Design
A qualitative descriptive design was used, involving 15 individual face-to-face interviews, which were analysed through quantitative content analysis. The Consolidated Criteria for Reporting Qualitative Studies was followed.
Setting
Three primary healthcare centres situated in both rural and urban areas of Western Sweden.
Participants
Fifteen informants (eight men and seven women) diagnosed with type 2 diabetes, who had experience with contemporary diabetes care in primary health care, were interviewed.
Results
Informants’ descriptions of their experiences were summarised into the following main theme: A wish to be exposed to multidimensional learning, flexible support, and professional recognition as a capable person. This theme was constructed and conceptualised by the sub-themes 1) wanting genuine partnership and flexible learning, 2) being aware of standards and finite resources, and 3) reorienting one’s outlook on life.
Conclusion
The results show that a patient’s resources and needs should form the basis of their diabetes care. Diabetes specialist nurses who can integrate multidimensional learning into continuity-driven practice and collaborate with active patients are desired. Patients should be seen as capable and resourceful in learning about their illness. Generally, the patients asked for greater opportunities to discuss their emotions and increased eHealth contacts when learning about the challenges of living with diabetes. Patients identified diabetes specialist nurses as essential, knowledgeable, and trustworthy partners in contemporary diabetes care.
Keywords: Diabetes specialist nurse, eHealth, primary health care, patient experiences, professional-patient relations, work-integrated learning
2. Samverkan mellan regional och kommunal primärvård avseende vården av personer med diabetes typ 2 – sjuksköterskors erfarenheter
C Jonazon
Bakgrund: Antalet äldre multisjuka ökar vilket ställer kompetenskrav på personal som vårdar dessa personer. Många har insatser av kommunal primärvård vilket innebär att samverkan mellan regional och kommunal primärvård är central för god, säker och personcentrerad vård, vilket uppnås bl.a. genom upprättande av individuell vårdplan. Det finns tidigare inte beskrivet om sjuksköterskors erfarenheter av samverkan mellan regional och kommunal primärvård och om en individuell vårdplan för diabetes kan underlätta vid samverkan och vårdandet av patienterna.
Syfte: Syftet är att undersöka erfarenheter av samverkan mellan regional och kommunal primärvård avseende vården av personer med diabetes mellitus typ 2, ur ett sjuksköterskeperspektiv
Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerat frågeunderlag i fokusgrupper som analyserats med tematisk analys. Två fokusgrupper med sex sjuksköterskor i varje grupp.
Resultat: I resultatet användes de tre forskningsfrågorna som övergripande teman med vardera två underteman. Förutsättningar för samverkande och vårdande med underteman Gemensamt ansvarstagande och Kontinuitet i arbetsrelationen. Här framkom att det var viktigt med varaktiga professionella relationer och att sjuksköterskorna kring patienten känner sig inkluderade i vårdandet. Hinder för samverkande och vårdande med underteman Oklara rutiner och riktlinjer och Otillräcklig erfarenhet och kompetens. Bristande rutiner och kommunikation kring patienterna och hög personalomsättning var hinder som identifierades. Individuell vårdplan som stöd med underteman Bidra med trygghet vid bedömning och Ge en helhetsbild av personen med diabetes. Det framkom att en individuell vårdplan skulle kunna skapa förutsättningar för trygga bedömningar av patienterna, ge en övergripande och konkret plan, helhetssyn på patienten och mer personcentrerad vård.
Slutsats: Samverkan mellan regional och kommunal primärvård krävs för att vården av personer med diabetes typ 2 ska vara säker, av god kvalitet och personcentrerad. Ett införande av individuella vårdplaner kan vara ett stöd i denna samverkan och i vårdandet av patienterna.
Nyckelord: individuell vårdplan, kommunal primärvård, personcentrerad vård, regional primärvård, samverkan
3. Personers perspektiv på att leva med prediabetes: En kvalitativ studie i primärvården
Katri Harcke, Christina B Olsson, Marit Graue, Timothy Charles Skinner, Nouha Saleh-Stattin
Bakgrund: Interventionsprogram där fokus är att förändra levnadsvanor och som genomförs i forskningssammanhang fördröjer eller förebygger typ 2-diabetes hos personer med prediabetes. Dessa program är dock svåra att implementera i primärvård. En anledning kan vara att de förebyggande programmen inte utformats tillsammans med de som ska använda dem, i detta fall personer med prediabetes och vårdpersonal, vilket gör att deras behov inte är beaktade.
Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att involvera personer med prediabetes och vårdpersonalen i planeringen av en modell som skall stödja genomförandet av förändringar i levnadsvanor hos personer med prediabetes. Projektet använder en personcentrerad process, co-design, med 3 faser: förståelse, idéskapande och implementering (Figur 1). Tidigare studier har visat att det är viktigt att se till att insatserna är anpassade till personens behov. Därför behövs ytterligare kunskap om personers uppfattning om prediabetes och om deras delaktighet i vården innan man, tillsammans med vårdpersonal, utformar en intervention för personer med prediabetes.
Syfte med denna studie är att utforska och beskriva hur personer med prediabetes uppfattar diagnosen och vilken typ av stöd (kunskap och verktyg) de behöver för att genomföra, bibehålla och integrera förändringar i levnadsvanor i sin vardag.
Metod: I samband med fas 1, förståelse, i co-designprocessen, bjöds 22 personer med prediabetes in från fyra vårdcentraler i Region Stockholm för individuella intervjuer för att få en djupare förståelse om deras upplevelse av att ha prediabetes. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Preliminära resultat: Två teman har identifierats: ”Uppfattning om att ha prediabetes” och ”Egenvårdsprocessen”. Uppfattning om att ha prediabetes varierade, vissa accepterade diagnosen och upplevde ingen oro. Andra relaterade diagnosen till diabetes och dess komplikationer vilket i sin tur kunde skapa oro. Egenvårdsprocessen, med både möjligheter och hinder identifierades, där stöd, både yttre stöd; vården, och inre stöd; familj och vänner, behövdes för att nå målen som personer strävade efter.
Diskussion: Uppfattning om att ha prediabetes och beskrivning av egenvården med behovet av stöd kommer att beaktas i den kommande fasen av co-design, idéskapande, där modellen för genomförande av interventionen utformas tillsammans med personer med prediabetes och vårdpersonal som arbetar med prediabetes.
