Övergång från barn- till vuxenklinik, Stepstones projektet
Föreläsare: Carina Sparud Lundin och Anna Lena Brorsson
Stepstones är ett projekt som utgår från att stödja unga med långvariga tillstånd under överföringen från barn till vuxenliv och vuxenvård. Workshopen fokuserar främst på hur övergången till vuxenliv och vuxensjukvård för unga med typ 1 diabetes kan stödjas. Vad händer om vården brister i förberedelser inför och genomförande av överföringen? Vi diskuterar aktuella riktlinjer och rekommendationer samt presenterar insatser för att förbättra överföringen, samt redogör för vad som hittills har visats sig vara effektivt för att stödja ungas delaktighet, ansvarstagande och egenvårdsförmåga. Vidare presenteras Stepstones överföringsprogram för olika grupper av unga med långvariga tillstånd, både resultat av genomförd studie och pågående studie inom barndiabetesvården och i andra målgrupper. Viktiga komponenter i övergångsprogrammet lyfts fram, liksom vägen framåt för att förbättra svensk överföringsvård. Hittills har fokus mest varit på förberedelser inför överföringen, men det behövs också diskussion kring insatser som skulle kunna vara gynnsamma efter överföringen till vuxensjukvård.
Stigma Workshop
Dan Grabowski & Bryan Cleal
Studies suggest that most adolescents and adults with diabetes at some point in their life experience some kind of diabetes-related stigma. Diabetes stigma may have severe consequences for the lives and health of people with diabetes: People with diabetes who feel stigmatised due to their condition are more likely to experience greater diabetes distress, depression, anxiety symptoms, and have lower self-esteem and difficulties in maintaining a healthy illness identity. They are also more likely to hide their condition from others, e.g., delaying or skipping self-management actions such as taking medicine or glucose monitoring in public, which has implications for their health. Despite this, there is a lack of research on effective interventions to reduce diabetes stigma and its impacts among people with diabetes.
In this workshop we will present participants with examples of stigma and its influence on everyday life and on diabetes self-management in particular.
We will facilitate group discussions, posing the questions: What does diabetes stigma look like for you? How does it show up in your work? What can be done about it?
Finally, we will discuss the recently published international consensus on diabetes stigma.
Diabetes och äldre – Aldrig utan min pump
Anette Sandberg och Sophie Örjansdotter Orr,
Med bättre behandlingar och en förlängd livslängd i samhället ökar antalet äldre personer med typ 1 diabetes. En god metabol kontroll och undvikande av låga och höga glukosvärden kan resultera i minskad risk för komplikationer hos äldre, vilka är kostsamma för såväl individen som för samhället. Avancerade hjälpmedel, som insulinpumpar med integrerad kontinuerlig glukosmätning, kan underlätta för äldre som lever med typ 1 diabetes och kan leda till förbättrad metabol kontroll samtidigt som det finns vissa utmaningar. Vården måste förbereda sig på dessa utmaningar, då äldre använder och kan komma att använda avancerad teknik i en allt större utsträckning.
I denna workshop presenteras resultatet av intervjuer med äldre personer med typ 1 diabetes och deras upplevelser av att leva med avancerad insulinpump. Vi diskuterar också frågeställningar om hur både specialistmottagningar och kommun/primärvård kan förbereda sig för att hjälpa äldre att använda sin tekniska diabetesbehandling, så länge som möjligt och på ett säkert sätt.
Olika hjälpmedel
Hybrid closed loop system, smartpen
Märta Sjölander
En Hybrid Closed Loop-insulinpump (HCL-pump) är en avancerad typ av insulinpump som använder en kombination av kontinuerliga sensorglukosvärden, vissa individuellt inprogrammerade parametrar och algoritmer för att reglera och justera insulinleveransen. Tekniken möjliggör en mer automatiserad och individualiserad insulindosering, vilket kan hjälpa personer med diabetes att upprätthålla en stabil glukosnivå över tid. Senaste åren har flera HCL-pumpar blivit tillgängliga. För optimal användning är det viktigt att vara medveten om vilka funktioner de olika HCL-pumpar har och hur dessa funktioner styr insulintillförseln. Smarta insulinpennor, pennlock och ”doseringshattar” till insulinpennor är utrustade med avancerad teknik som gör det möjligt att övervaka och hantera insulinbehandling på ett mer effektivt sätt. Vissa av dessa hjälpmedel kan anslutas till appar så användaren kan övervaka sin insulinbehandling, spåra glukosnivåer och få påminnelser om doseringar. Denna information är till stor nytta för både användaren och vårdgivare för att optimera behandlingen.
Att jobba evidens- och personcentrerat med kost
Erik Jönsson
Svensk hälso- och sjukvård ska följa evidens och beprövad erfarenhet samtidigt som det är viktigt att i mötet med patienten jobba utifrån ett personcentrerat arbetssätt för att involvera patienten i behandlingen. 2022 publicerade SBU rapporten Mat vid diabetes som ger ett underlag för vilken evidens det finns gällande kost vid diabetes och utgör grunden för de kostråd som ges av hälso- och sjukvården. Dock är valet av livsmedel och mat hos en individ baserat på mer än bara vad som det finns vetenskapligt stöd för. För individer så tas otaliga beslut kring livsmedel och mat dagligen vilka styrs bland annat av kultur, ekonomi, etik, miljöaspekter, livssituation, tidigare erfarenheter, andra medicinska tillstånd och föreställningar kring mat.
Eftersom besluten kring mat görs ute i samhället behöver vården förse patienterna med tillräckligt med kunskap för att möjliggöra hälsomedvetna val i deras vardag. Samtidigt måste information till varje patient individanpassas då förkunskap, sjukdomstillstånd och hälsolitteracitet varierar kraftigt inom patientgruppen. Inom hälso- och sjukvården behövs därför en djup kunskap om kost och livsmedel för att kunna stödja patienten att etablera bättre kostvanor som möjliggör en adekvat metabol kontroll.
Föreläsningen kommer att fokusera på hur kostråden kan anpassas utifrån patienternas många
olika förutsättningar. Bland annat kommer det diskuteras om hur det går att ta hänsyn till ekonomi, kultur, miljöaspekter, patientens egna önskemål och resurser samtidigt som man ger evidensbaserade kostråd.
Andra former av diabetes?
Ter sig diabetes olika hos personer med utländsk bakgrund?
Louise Bennet
Sverige är mångkulturellt och var femte person är född utomlands och än fler är andra generationens invandrare. Forskning har på senare visat att diabetes är dubbelt så vanligt bland icke europeiska invandrare men att komplikationsrisk och överlevnad skiljer sig jämfört med personer utan migrationsbakgrund. Varför är det så? I föredraget kommer en interventionsstudie presenteras som visar på ett sätt att minska diabetesrisken hos personer med annan kulturell bakgrund och som kan vara svåra att hjälpa inom sedvanliga sjukvården idag.
Preventiva arbete för att förbygga fotkomplikationer
Ann Lindström & Ulf Ahnlid
Personer med diabetes har rätt att få sina fötter undersökta en gång/år av patientens läkare eller diabetessjuksköterska. Det är en enkel och kostnadseffektiv undersökning och personen med diabetes bör informeras om resultatet av bedömningen. För att förebygga fotkomplikationer så behöver fotundersökningen kompletteras med andra preventiva åtgärder utifrån patientens behov. Inspektion av huden, sår, sprickor, förhårdnader. Även felställningar som till exempel hammartå, klotå, hallux valgus, cavusfot – för att inte glömma inspektion av patientens skor och strumpor. I föreläsningen kommer vi bl.a att diskutera två relevanta patientfall och betona betydelsen av att samarbeta med ortopedteknisk personal för att personer med diabetes fortsättningsvis ska slippa få sår”
Gruppbaserad patientutbildning
Lena Jutterström
Tidigare forskning och riktlinjer förespråkar att vårdpersonal ska utöva en personcentrerad approach när de träffar personer med diabetes. Personcentrerad vård resulterar i förbättringar på hälsoparametrar såsom HbA1c. Vårdpersonal upplever det svårt att fokusera på patientens integration av sjukdom, deras mål, behov och prioriteringar. Även om personcentrerad vård rekommenderas upplever vårdpersonal en svårighet att ändra eget arbetssätt samt att det finns det få praktiska exempel på hur personcentrerad vård kan utövas så här har du chansen att få ett praktiskt exempel.
Deltagare: Patienter med typ 2 diabetes (182) från 9 hälsocentraler randomiserades till gruppintervention, individuellintervention, intern- och externkontrollgrupp.
Genom att diskutera diabetessjukdomen utifrån: Bilden av sjukdomen, Innebörden i diagnosen, Utrymmet i vardagen, Ansvaret för egenvården samt Framtiden med sjukdomen inräknad sänktes Hba1c-värden med 5 respektive 4 mmol/mol. Att diskutera sjukdomen på detta sätt kan hjälpa patienten att hitta motiv, anledning och vilja att själv söka kunskap, ändra livsstil, ventilera tankar och känslor kring sjukdomen samt insikt om sjukdomens allvargrad. Denna approach fungerar i grupp men är nästan lika effektivt vid individuella patientmöten och syftar till att stödja personer med diabetes i stället för kontroll.
Medicinskt Alarmerande Assistanshundar räddar liv varje dag
Yrsa Franzén Görnerup
Tänk att inte våga somna på kvällen för tänk om jag inte hör larmet och inte vaknar imorgon! För oss utan diabetes innebär detta bara att vi försov oss men för en person med diabetes innebär detta skillnaden mellan liv och död. Föräldrar till barn med diabetes sover i skift eller i två timmars pass för att inte missa om barnet blir låg i sömnen.
Men det finns ett alternativ och en möjlighet att kunna våga slappna av och känna sig trygg med hjälp av den specialtränade diabeteshunden. Så länge hunden är lugn så är blodsockret stabilt.
Diabeteshunden är snabbare, ca 15 min före all teknik och behöver inte laddas eller bytas ut utan bara finnas runt personen med diabetes. Hunden ger sig inte heller förrän lämplig åtgärd tagits utan fortsätter tills personen har ätit. Hunden väcker på natten även om ”vi inte vill”. Hunden reagerar på snabba förändringar så personen kan välja åtgärd i tid och därmed slippa rekyler.
Assistanshunden påverkar tillvaron på många sätt bl a ökad glädje, aktivitet och utevistelse precis alla hundar men framförallt den ökad trygghet och oberoende i vardagen.
TEDDY studien
Jessica Melin
TEDDY, The Environmental Determinants of Diabetes in the Young, är en longitudinell multicenterstudie med deltagare från USA, Finland, Tyskland och Sverige. Barn screenades för ökad genetisk risk för typ 1-diabetes vid födseln mellan 2004 och 2010. De barn som ansågs ha en ökad risk att drabbas erbjöds uppföljning under sina första 15 år i livet. Syftet med TEDDY är att undersöka vilka omgivningsfaktorer som påverkar och triggar den autoimmuna processen som leder till utveckling av autoantikroppar och typ 1-diabetes hos en del av barnen. Barnen har följts var tredje månad fram till fyra års ålder, därefter två gånger om året. Vid varje besök ställs många frågor, familjerna för dagbok över vad barnen äter och flera olika typer av prover samlas in inklusive ett venöst blodprov.
Hur påverkas familjerna av att deltaga i en screeningstudie för typ 1-diabetes? Skapar det en ökad oro? Hur uppfattas ökad risk för sjukdom och har den uppfattningen någon betydelse för familjernas deltagande? Är man nöjd med sitt beslut att deltaga i TEDDY studien och vad påverkar familjernas nöjdhet?
Dessa frågor har vi försökt undersöka under studiens gång, resultatet har använts för att förbättra för våra deltagare. Olika strategier har utarbetats och information har tagits fram för att minska oro, öka kunskapen om begreppet ’risk för sjukdom’ samt öka nöjdheten med deltagandet i en forskningsstudie. Denna kunskap tror vi kan hjälpa både andra forskningsstudier men även vården av kroniskt sjuka barn och vuxna.
Malmö stads insatser för patienter med diabetes: att navigera framgångar och utmaningar
Tanja Markestål, Karin Kamme och Filip Holm.
Malmö stad genomförde en kartläggning (2011-2018) över behovsbilden kring diabetes typ 2. Kartläggningen visade en dramatisk ökning av antalet personer med diabetes typ 2-diagnos. Dessa personer är framtida patienter i kommunal primärvård och kommer kräva stora vård- och omsorgsinsatser. För att klara av dagens men också framtida utmaningar har en rad betydelsefulla kvalitetsförbättrande åtgärder genomförts i hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen Malmö stad. Ett exempel är nya rutiner och arbetsprocesser vars syfte är att säkerställa en god och jämlik vård. Förvaltningen har även anställt konsultativa diabetessjuksköterskor som arbetar övergripande både gentemot vård- och omvårdnadspersonal samt mot Malmöbon.
Kommunal primärvård ansvarar för att erbjuda vård och omsorg till äldre, multisjuka och sköra patienter. 20% av dessa patienter har en diabetesdiagnos och har ofta omfattande vårdbehov som kräver goda samverkansinsatser då patienterna ofta har många vårdgivare. Utmaningarna kan uppstå gällande för stort avstånd till läkare och diabetessjuksköterskor i regional primärvård. Konkreta insulinordinationer och bemannade VIP-nummer är därav av stor vikt för ett patientsäkert arbete. Bland övriga utmaningar kan nämnas att kommunens olika journalsystem inte kommunicerar med varandra och inte heller med regionens journalsystem. Tydliga och informativa remisser är därför en förutsättning för ett bra samarbete. Framgångsfaktorer i kommunal primärvård är att vården utförs i patientens hem där nära och långvariga relationer kan skapas vilket möjliggör helhetssyn på patientens livssituation.
